Del 6: Belgrad - Venedig

Vi fortsätter vår resa, som vi i förra delen avslutade i Serbisk landsvägsbuss på väg mot Belgrad, och vi har nu även kommit dit. Hyfsat bekvämt, men inge vidare fräsch buss. Tåget hade varit att föredra!


Serbisk spårvagn med förflutet i Basel, och den hamnade i Belgrad 2001.


Vi tog dock en tur med en KT4 för att sedan ta oss till vandrarhmmet, som låg på en fin bakgata!


Gatan vi bodde på. Så många fler bilder togs inte, efter incheckning och klädtvätt (omöjligt att resa med kläder för 30 dagar utan att tvätta) såg vi oss omkring i Belgrad utan att ta så många bilder.

Sedan tog vi kväller, och gjorde oss redo för dagen efter som innebar lång tågresa.


Efter ett stressande uppvaknande och ihoppackning hann vi ganska precis med B 414 till Zagreb. (Ställa alarm är en bra idé ;-))


Loket i fronten kände ni säkert igen sen tidigare, ett ASEA-lok (vet dock ej om det även är tillverkat i Sverige?)


Det stod att tåget hade servering i vår elektroniska reseplanerare.. Jag tror detta är det som kallades servering :-D


Tåget kom sedan slutligen till Vinkovci, efter en långsam resa genom Serbien. Om jag inte missminner mig gick det i runt 30km/h större delen av sträckan... På bild ett vackert GM-lok!


Under det 20 minuter långa uppehållet i Vinkovci blev tåget även lite längre, då två vagnar kopplas till. Bla en kupévagn som vi förflyttade oss till.


När vi stod på plattformen såg vi nåt långt där borta som kändes bekant! En Y1a dök upp, här i form av fd. Y1 1318, numer 7122 035.


Lite fler 7122 dök upp, men tyvärr skulle det inte åkas 7122 denna gång. I sommar planeras dock en resa med lite mer 7122.


Vårat tåg fick även ett nytt lok, i form av Kroatiskt snabbtågslok. Detta skedde dock i Šid.


Tåget på spåret bredvid hade dock ett lok som kändes mer bekant. Det gick i ett lokaltåg till Zagreb. Jag hade hellre hoppat på det tåget och åkt äldre kupévagnar med öppningsbara fönster, men resesällskapet tyckte restiden var för lång :-(


Nåja, vi kom till slut till Zagreb, och självklart stod det ett ånglok vid stationen!


Vårat tåg i Zagreb. Här blir det lite längre, och det kopplas till kursvagnar till Zürich.


Vi tog oss till vandrarhemmet efter att ha letat oss dit. Tanken var att stanna en natt till i Zagreb, men efter ett samtal tidigare under resan om trasiga avloppsrör så fick vi planera om, och i brist på rum så blev det bara en natt här. Men det får vägas upp av fina målningar i trappen! ;-) Spårvagnen ska nog föreställa en VarioLF.

Vi lämnade alltså Zagreb morgonen därpå, efter att ha ätit på nåt hemskt ställe med otrevlig personal och fel mat.


Vi tog morgonen därpå EC 212 till Villach (och Frankfurt), och här har vi kommit till Ljubljana där vi skulle spendera en timme i väntan på nästa tåg.


En kul cykelparkering, utformad som en bil för att visa hur många cyklar som får plats på samma yta som en personbil. Lite synd att det bara stod en cykel där bara... ;-)


Genom Ljubljana rinner floder Ljubljanica lite sådär vackert!


Höstens färger hade börjat komma till Ljubljana.


Ljubljana är inge vidare spännande för den spårbunde kollektivtrafikintresserade, men en bergbana har dem! Inte så värst gammal är den heller, byggd 2006.


Utsikten är det dock inge fel på! Spårvagnskonduktören knäpper såklart lite bilder på den fina staden!


Bergbanan går till Ljubljanas slott. Vi hade dock ingen tid att titta närmare på det, tyvärr...


Utsikten från berget är dock inte att klaga på! Hade gärna sett mer av Ljubljana, men det får väl bli en annan gång..


Att ta sig ner var inte lätt, bergbanan blev helt plötsligt, efter det lugn som befann sig när vi kom dit, blev den helt plötsligt smullfockad och vi fick vänta en kvart på att ta oss ner. Tiden till tåget minskade mao...


Men väl nere på normala höjder kunde vi i en lite raskare takt precis hinna med tåget. En sista bild på Ljubljanica dock! :-)


Och vid ankomst till stationen igen bordade ett slovenskt regionaltåg till Italiensk gränsstation.


Framme i Villa Opicina. Tåget fortsätter inte den korta biten till Trieste, utan här får man ta antingen en taxi, eller en promenad till den närliggande spårvägen.


På sationen i Villa Opicina mötte vi två andra svenskar när vi stod och läste tråkiga besked på väggen i stationshuset. De rekommenderade oss att gå genom villakvarteren istället för längs stora vägen. Ett helt klart bra val!


Hållplatsen i Villa Opicina, där spårvagnen går ifrån. Hållplatsen ligger precis intill vagnhallen.


Och det tråkiga beskedet? Jo, spårvagnstrafiken var ersatt med buss pga en olycka där två spårvagnar kolliderade. Det blev alltså buss ner för berget. En upplevese bara det, italienska busschauförrer kör ganska fort...


Nåja, ner kom vi ju, och god pasta fick vi på en väldigt trevlig reasturang i centrala Trieste. Och vänthallen i Trieste var väldigt fin, så vi hade det hyfsat bra!


Tåget vi skulle åka med till Venedig.


Det gället att inte hoppa av vid fel station, då Venedig har två stationer. Sträckan mellan de två stationerna är fyrspårig, och trafiken verkade tät, så det hade kanske inte gjort så mycket.


Men fin utsikt, det hade man! Här närmar vi oss slutstionen Venezia Santa Lucia, som är slutation för tåget hit. Det är nämligen en säckstation och svårt att fortsätta...


Det är en rätt häftig vy man har när man kliver ut från stationen i Venedig! Men Venedig tar vi i nästa del.

<-- Delen innan | Höstresan 2016 | Delen efter -->

Tillbaka till: Resor -->